13. Något som får mig att gråta
Det här blev jobbigt!
Jag ändrar och skriver något som fått mig att gråta istället..
Det var nog dagen som jag fick reda på att min hund Willy skulle tas bort. Jag tror att det var år 2008, jag var 13 år och liten. Willy hade haft ont i benet och hade någon sjukdom och sen så började han bli gammal. Det ar en torsdag och han hade haft lite svårt att gå och hans hörsel började bli sämre så mamma åkte in med honom till veterinären och dom sa att vi får välja själva men hon trodde att han skulle klara helgen i allafall, så att vi kunde säga hejdå. Mamma tog med honom hem igen och berättade för mig. Jag blev jätte ledsen och satt inne på mitt rum hela den kvällen. Dagen efter ville Willy inte äta elr dricka och han hörde typ ingenting, han låg mest stilla och ville inte röra sig. Mamma och pappa bestämde att det var bäst att avliva honom så då skulle dom åka in igen till veterinären. Willy kunde då inte gå så pappa fick lyfta honom till bilen och in i bilen, jag stod vid dörren och bara grät... Jag visste inte ad jag skulle göra, jag skulle snart förlora min bästa vän!
När jag gick ner till Ebba och Anna för att gå till skolan grät jag bara, det var så hemskt!
Det värsta med det hela var att jag hade levt med han sedan jag föddes så vi var verkligen som bästa vänner och han var den jag vände mig till om det kändes jobbigt, för han lyssnade alltid.. Vet att det låter konstigt och ni tänker säkert bara att det är en hund, men han var inte bara en hund utan han var min bästa vän. Tänk er själva att förlora er bästa vän! Han var en golden retriver och blev 14 år gammal vilket är ganska gammalt för den hundrasen. Jag är lycklig över de 13 år vi fick ha tillsammans och nu tänker jag bara tillbaka på de minnena som vi hade! 
Jag älskar dig nu, idag och för alltid! ♥
